Stormar

Den gångna veckan fick jag avslutat Jukka Valtasaaris bok "Myrskyn vuodet", alltså "Stormarnas år". Det första ej-skönlitterära verket i min operation, helt intressant med omväxling. "Myrskyn vuodet" är en inblick i det kalla kriget, dess orsaker och inverkan på resten av världen, också Finland.

Politisk historia hör inte till mina favoritämnen, men däremot gör allmänbildning det. Det gäller bara att ta saker på rätt sätt, jag läste inte torr historia, utan jag allmänbildade mig själv. Torr historia är dessutom en orättvis benämning. Valtasaari gör ett bra berättarjobb. Förutom att han alldeles tydligt vet massor p.g.a. sin långa diplomatkarriär, berättar han effektivt, men ändå detaljrikt. Jag skulle aldrig ha klarat av att läsa samma bok, om en vanlig historieskribent hade skrivit den. En författare ska kämpa för sin läsares intresse, och det gör Valtasaari.

Förutom en mer omfattande bild om kalla kriget, gav boken också idéer och saker jag inte förr egentligen grubblat över. Jag har aldrig haft något emot Finlands jo-nej-farfarsbyxor-politik. Diplomatiskt och neutralt, riktigt passligt, har jag tänkt. Det tycker inte Valtasaari. Han tycker att det är ineffektiv politik, som har blivit en dålig vana för Finland. Det är en sak att ordentligt tänka igenom saker innan man gör beslut, och en annan sak att töja på beslutfattande i åratal. Inte bara en gång har Finland gjort samma sak. Nato är en av organisationerna som Finland enligt Valtasaari borde för länge sedan, år 2001, ha gått med i. Nu är vi i praktiken med, men inte alls med samma status som om vi deltagit vid rätt tillfälle.

Valtasaaris positiva inställning till Nato är intressant, för här om veckan fick vi igen höra från Ryssland att Finlands medlemskap inte skulle accepteras av vår östra granne. Åtgärderna skulle enligt politikern Juli Kvitsinski vara militära, politiska och finansiella. Hårda ord, men vi får hoppas att det också den här gången är bara en enskild åsikt. Det är ju inte första gången en rysk politiker kommer med liknande hot. Hur som helst tror jag nog att Finland och Sverige är med i Nato inom fem år, åtminstone söker efter medlemskap.