Känd soldat

Äntligen fick jag den läst. Nu är gundidén bakom hela den här bloggen utförd. Att läsa Linnas "Okänd Soldat" under militären. Jag började ju redan under de första veckorna. Fick en överdos av hela den här världen, och läsandet gick väldigt trögt och upphörde till slut. Nästan ett halvt år senare hittade jag boken igen. Så lång tid behövde jag för att få ett tillräckligt långt avstånd till armén. Nu efteråt tror jag att det hade varit bättre om jag läst boken innan jag började. Dels för att jag läst boken med större koncentration och intresse än nu, dels för att jag hade förstått så mycket mera om det hela i tid.

Det som var jobbigast för mig under grundperioden var det ständiga ovetandet. Okända saker måste göras för okända orsaker. Det är först nu, alldeles för sent, som en helhet har börjat formas i mina ögon I den helheten är allt, om inte vettigt, så åtminstone på något sätt motiverat. Trivseln i armén bygger på två saker, upplevelsen av att göra något betydelsefullt och gruppandan. Jag fick bara smaka på den andra. Lyckligt så, utan den hade jag inte klarat av det här. Det är konstigt att armén nog försöker motivera beväringarna till att göra sin tjänst, men i själva tjänsten lyckas man få väldigt få att förstå poängen med det hela. Kanske det är en omöjlig uppgift för generationer som krig är ett så avlägset och absurt fenomen.

Men tillbaka till Linna. I hans beskrivning märker man hur stor betydelse beväringarnas kamratskap och humor har. Förebilden till Antti Rokka, Viljam Pylkäs, säger i en intervju att i krig är humorn lika viktig som vapnet. Väldigt bra sagt.

Ensam skulle man inte ens klara av en vanlig militärtjänst, för att inte tala om de fasansfulla upplevelser under krigen. Personerna i boken är fascinerande. Försökte komma på vem av mina tjänstekompisar motsvarar bokens personer, men det lyckades förvånansvärt dåligt. De där egenskaperna kommer väl först fram där i skogen, inte på kontoret. Vissa likheter märkte jag ändå, vilket varje gång var lika roligt. Jag måste erkänna att jag ännu aldrig sett någondera av filmatiseringarna av boken, men det blir nog dags för det nästa självständighetsdag. Får se om den dagen känns annorlunda efter att man gått militären. Mycket möjligt.